Miss i researchen...

Nar jag packade min vaska infor resan hade jag en vaderuppgift att det ar ungefar 10-15 grader i Memphis. Nar vi landade visade det sig att det var 28 grader varmt. En liten miss i planeringen alltsa. Jag tackar min lyckliga stjarna for att jag packade mest t-shirts och linnen samt att det sista som hamnade i vaskan, halvt i misstag, var en jeanskjol.

Imorgon blir det National Civil Rights Museum belaget i motellet Dr. Martin Luther King, Jr. blev skjuten utanfor. Hoppas aven fa tid over for att promenera i den aldre delen av staden fylld av 1800-tals villor och kanske leta upp nagra avsides bokhandlar. Mitt resesallskap (that would be Gollum, hans foraldrar och bror... jag ar en stadgad kvinna) ar inne pa att besoka Sun Records, men for mig racker det med Graceland pa musikfronten. Maste ladda batterierna infor Nashville. Vi far se hur fohandlingarna om att ga pa egen hand gar. Min position ar dock stark - det ar min fodelsedag. Har tjuvfirat innan eftersom presenter delades ut i Sverige innan avfard. Fick en iPod som har varit i flitig anvandning... Jag har ju varit skeptisk till uppfinningen men totalt kapitulerat nu efter att ha insett att det ar en manick som spelar bara favoritmusik hela tiden. Maste bekanna att jag gick omkring pa Graceland med Apulanta i horlurarna de sista timmarna nar min grans for Elvislatar passerades.

Memphis so far

Befinner mig nu pa amerikansk mark efter tag till kopenhamn - security check och passinscanning - flyg till amsterdam - securitycheck och inskrivning av passdetaljer samt utfragning speciellt av mig eftersom jag inte bor i samma land som jag ar medborgare i - flyg till Memphis, under flighten ifyllande av blanketter for att fa komma in i landet - passkontroll, fingeravtryck och fotografering samt utfragning - tull - securitycheck nu forsta gangen med skoscanning - yay, nu ar vi inne i landet!

Tillbringat dagen pa Graceland och fotograferat kitsch. Mitt bidrag till fotoalbumet ar den grona heltackningsmattan pa vaggen, en jattestor proslinshund samt spegeltaket.

Har inte heller missat ankparaden pa Peabody hotell.

Nya Fröken Sverige

Numera är det uppenbarligen ett jobb att vara Fröken Sverige. Eller förlåt: Nya Fröken Sverige. Nya Fröken Sverige skall representera inte bara Sverige utan även alla unga svenska kvinnor. Visst är det underbart att rekryteringsprocessen nu är igång så att kollektivet unga svenska kvinnor äntligen får en representant. Nya Fröken Sverige fyller verkligen ett tomrum.

I jobbannonsen kan man läsa:

Rekryteringen har fått ett helt nytt format som skall visa att kompetens, empati och kvinnlig drivkraft är egenskaper som skapar möjligheter och framtidstro.

Vad underbart det är att när utseendehetsen slog tillbaka på skönhetstävlingen satte man sig ner kring ritbordet och missade poängen. Om vi uppvärderar kvinnliga egenskaper och sedan hittar en Ny Fröken Sverige som har de egenskaper vi bestämmer att unga kvinnor bör ha är allting frid och fröjd igen. Eller inte.

De olika varianterna av tävlingen är ju inte pest och kolera - snarare pest och migrän. Problemet är att sjukdomsinsikt saknas. Hur tävlingen än utformas handlar den om hur man skall vara som kvinna, inte som individ. Att fokus inte är på att man skall vara blond och kunna bära upp en baddräkt utan på att en ung svensk kvinna bör vara duktig, vårdande och ha lite girlpower ändrar inte det faktum att det är laboration med begränsande stereotyper.

Du kan roa dig med att surfa runt på tävlingens hemsida. Hur mycket fokus än sägs ligga på egenskaper har jag svårt att se att baddräktstillverkaren som äger rättigheterna är ointresserad av hur Nya Fröken Sverige bär upp en baddräkt.

Andra bloggar om: feminism, Nya Fröken Sverige

Land of the free, home of the brave

Om drygt ett dygn kommer jag att sitta på ett flygplan påväg till the US of A. Det blir Memphis-Nashville-Washington D.C.-New York (sistnämnda ej mer än stället vi flyger hem från).

För att inte trampa i klaveret i Tennessee studerar jag dessa matnyttiga lagar. Men jag får en sådan oemotståndlig lust att lägga häftstift på motorvägen. I'm such a daredevil!

Skall såklart försöka bookcrossa när jag nu för en gångs skull är ute på äventyr.

Mer konsumentmakt

För att fortsätta på konsumentmaktsspåret: Haglöfs sovsäckar. Häromdagen blev jag nämligen förbryllad över varför man angav olika komforttemperatur för män och kvinnor. Enligt angivelse jag skymtade på en sovsäck i ett skyltfönster kunde män använda den vid lägre temperaturer än kvinnor utan att stryka med. Nästa dag gick jag in i friluftsaffären för att få reda på varför, samtidigt som Maria tog på sig att luska lite på vildmarksmässan. Vi fick båda liknande svar där försäljare/representanter slog fast att kvinnor fryser mer än män, det bara är så.

Det var ju inte riktigt tillfredställande svar så Maria startade en tråd på Forum för vetenskap och folkbildning medan jag e-postade Haglöfs. Min fråga till dem var helt enkelt vilka studier de baserar sig på - idag fick jag svar:

Hej
Vi testar isolationsförmågan på samtliga våra sovsäckar i enl med en europeisk norm som heter EN 13537. En norm som de flesta sovsäckstillverkare idag använder. Den normen fastställer tre tempgränser för varje testad sovsäck.

T extrem
T lim = komforttemp för män
T comf = komforttemp för kvinnor

Så vi har inte själva bestämt att kvinnor fryser lättare än män. Det vetenskapliga underlaget för normen är fastställd av European Norm och vi använder bara själva metodiken.Sen ska man inte glömma bort att temperaturgränser för sovsäckar endast är riktlinjer. Det finns stora individuella variationer både inom och mellan könen.

Med vänlig hälsning/ .....

För att få veta mer om det vetenskapliga underlaget måste man alltså vända sig till European Norm. Lite kul är "Så vi har inte själva bestämt att kvinnor fryser lättare än män". Smälter dock för de avslutande orden men undrar i mitt stilla sinne varför inte de som marknadsför produkten "på fältet" kan få ur sig att det är en riktlinje och att man såklart även bör beakta variationer inom kön. (Och det skulle ju inte vara helt fel om man på Haglöfs var insatta i vilka faktorer som i grund och botten spelar roll - med andra ord mekanismerna som nu generaliserats till kön. De marknadsför ju sig med att det ligger avancerad teknik bakom produkterna, det är inte så trovärdigt att kunna redogöra för vad den tekniken i stora drag går ut på.)

Men en guldstjärna för det snabba svaret!

Edit:

Här är information om EN 13573 (märk väl kommentaren att den inte är okontroversiell)

Intressant rapport på temat. Har bara hunnit skumma, men den problematiserar det faktum att det är svårt att basera en norm på en "standard person". Problematiserar med andra ord individuella skillander och norm, men trots det inte värst mycket problematiserande utifrån kön. På sid. 25 påpekas att i en studie som för en gångs skull baserades på både kvinnor och män var det förvånansvärt lite skillnad mellan kön - och menar det kan ha berott på urvalet av kvinnor. Min nyfikenhet väcks alltmer. Hur empiriskt underbyggd är egentligen könsskillnaden? I den här rapporten slår man bara fast att kön spelar roll - och när motstridiga fakta kommer upp gräver man inte djupare i det. Nu är det en populariserad text, så den mer väsentliga frågan är om någon grävt djupare?

Andra bloggar om: Haglöfs, biologism, feminism, konsumentmakt, sovsäckar

På barrikaderna mot sötsaker?

Jag stressar runt och hinner inte ägna mig åt uppdatera mig i senaste nytt från bloggosfären. Men efter en titt hos Maria Byström och Johanna Nylander, två kvalitetsbloggande feliror, följt av ett besök på felirabloggen måste jag ju också spana in nyheten om årets glasskandal.

Det som fick mig intresserad var att Feliralägret var lite splittrat, Maria skriver om vikten att fokusera på verkliga problem och inte devalvera feminismen, Johanna påpekar kort att även om det bara är en glass så är det även ett exempel på hur vi prackar könsroller på barn. Jag är splittrad och håller med båda två.

Min åsikt är en viktig vardagsfeministisk handling är att vara en aktiv konsument och se till att marknaden korrigerar sig. Könsstereotypa produkter är trams och om vi slutar köpa trams så slipper vi tillslut trams. Men trots det fattar jag inte riktigt vad föreningen Sveriges Konsumenter (som står bakom utspelet) sysslar med. Skall man verkligen direkt gå ut och kräva att GB drar tillbaka produkten istället för att uppmana till att inte köpa produkten? Utspelet ger ju bara gratisreklam och bjuder på billiga poänger på feminismens bekostnad. Och hur mycket jag än vill slippa trams är jag beredd att acceptera trams om det finns en hel drös individer som faktiskt vill ha det. Men jag hoppas som Maria att glassen försvinner för att efterfrågan inte finns. Intressant är att också ordföranden i ovannämnda konsumentförening tvivlar på att efterfrågan finns. Varför då gå ut så starkt? Glassen torde ju i så fall försvinna relativt snabbt utan att vi behöver få folk att fnysa åt dumma feminister.

Men det som ändå får den lilla onda sossen som bor i mig att vilja kräva förbud och indragning är en käpphäst jag har, nämligen smink riktat till småtjejer. Att glassen har smink i pinnen känns så onödigt och får GB:s bedyrande att den inte är tänkt endast för tjejer att ljuda aningen ihålig.

I ärlighetens namn är min sluta köpa trams så slipper vi trams inställning inte helt konsekvent - jag har ju t.ex. en gång argumenterat kring att ett sötsaksföretag borde ändra en produkt. Jag tycker fortfarande att det är en poäng med att ändra Fazers lakrits, det är gammal unken symbolik som man faktiskt kan välja att släppa. Men i ärlighetens namn håller exempelvis inte Zahra Abdulla med mig, hon tyckte debatten var lite fånig och delade ut nämnda lakritsstänger i sin personvalskampanj till riksdagen nyligen.

Andra bloggar om: feminism, glass, konsumentmakt

Spamdikt

We applaud US meds
So
Time for Great Change
Be Careful
She will love you more than any other guy
Is so attache
He of pretty
her a powdery
Can't invention eminence meds? air here
He waterman a propaganda
I the exclusion
Are on normal

Tycker mitt spamfilter blir poetiskt ibland. Hur är det med ditt?

Medborgarjournalistik i Finland

Via Merit Wager hittade jag det här uppslaget:

En komprometterande nyhet för finländska samlingspartiet (moderaterna) som rapporterats av de svenskspråkiga nyheterna i Finland, TV-nytt, tillskrivs medborgarjournalistik. Det var nämligen en privatperson som på sin mobilkamera fångade en samlingspartist med tveksamma uttalanden om invandrare, detta låg sedan till grund för nyhetsinslaget.

Men historien har levt vidare.

Materialet lades nämligen anonymt ut på Youtube:


Riksdagsmannen som figurerar gick till attack:

Helt vidrigt. Hennes uppenbara avsikt är att skada mig. Det får mig att vilja kräkas. (Källa)

För att bemöta kritiken kände den ditintills anonyma källan sig tvungen att gå ut med namn och bild - för att bevisa att hon inte kände frågeställaren på torgmötet samt att hon inte fått betalt för materialet. I den här artikeln från Hufvudstadsbladet återges innehållet i filmen och efterspelet.

Ibland känns Finland före - bejakandet av ny teknik och erkännandet av bloggosfär + medborgarjournalistik. Ministerbloggar skapar inte storm bland mediaeliten. Men samtidigt är "vi" så otroligt långt efter när det kommer till de grundläggande toleransfrågorna. Läs t.ex. vidare hos Merit Wager om sannfinländarnas kändiskandidater. Jag gillar ett rent personvalssystem samt att det inte finns någon %-spärr, men det här är tyvärr medaljens baksida.

Andra bloggar om: medborgarjournalistik, Finland, riksdagsval
Trackback

Bildtbloggen torde inte höja ögonbryn i Finland

Mårten Westö skriver i Sydsvenskan tänkvärt om en lam och debattfattig finländsk valrörelse:

Finnarna är, som Brecht en gång uttryckte saken, ett folk som tiger på två språk. Det är kanske just därför som många finska politiker idag för offentlig dagbok på nätet. I bloggen kan de fritt ventilera sina åsikter utan risk för att bli avbrutna av efterhängsna journalister. I morgon får vi veta vem som dragit mest nytta av denna nya, men kanske inte helt okomplicerade, politiska diskussionskultur.

En snabb bloggöversikt visar att av 18 ministrar bloggar merparten, närmare bestämt 11 st. Dock märks att det är valrörelse, många bloggar är nya och tydligt rekommenderade av kampanjgeneraler. Men t.ex. utrikesministern är en som hållit på länge.

Bloggande ministrar (de flesta på finska):
Statsminister Matti Vanhanen
Utrikesminister Erkki Tuomioja
Justitieminister Leena Luhtanen halvbloggar, antagligen mest för att det är valrörelse.
Finansminister Eero Heinäluoma
Andra finansminister Ulla-Maj Wideroos bloggar på svenska.
Region- och kommunminister Hannes Manninen minibloggar beroende på valrörelsen.
Försvarsminister Seppo Kääriäinen
Kulturminister Tanja Saarela valbloggar (och man kan ladda ner bakgrundsbilder på henne till datorn)
Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja valbloggar (men inga bakgrundsbilder på honom)
Social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen
Miljöminister Stefan Wallin bloggar på svenska (är ordförande i Svenska Folkpartiet).

Bloggar inte:
Inrikesminister Kari Rajamäki
Utrikeshandels- och utvecklingsminister Paula Lehtomäki
Undervisningsminister Antti Kalliomäki (video på hemsidan)
Kommunikationsminister Susanna Huovinen
Handels- och industriminister Mauri Pekkarinen
Omsorgsminister Liisa Hyssäla (men hon har en valvideo där hon joggar på sin hemsida och recepttips)
Arbetsminister Tarja Filatov

En annan som bloggar är samlingspartiets partiledare Jyrki Katainen. Då både Vanhanen, Heinäluoma och Katainen bloggar torde det bli så att även nästa statsminister i Finland bloggar oavsett hur valet går i detalj.

Kvinnan som fick min röst, som alltid, de Grönas Heidi Hautala bloggar hon med.

Andra bloggar om: val 2007, Finland, riksdagsval, bloggande ministrar, Carl Bildt

Svaret på den svåra frågan är naturligtvis Apulanta

En vanlig fråga som slängs ut i smalltalkträsket är favoritmusik. Då brukar jag passa, för ingen kan ändå relatera till vad jag gillar. Är inget musikfreak - men äger en massa Apulanta och manilyssnar. Men alltför finländskt för att betyda något för snälla svenskar som vill veta mer om mig.

Kärlek...

... alltsedan denna (Silti Onnellinen)...


... via en verklig favorit (Viivakoodit)...


... till en av de nyaste (Koneeseen Kadonnut) (och tyvärr en av dessa "vacker tjej springer i långklänning och vi har angst"-videona bandet verkar gilla, men whatthehell, de kommer undan med vadsomhelst i min bok)


Andra bloggar om: musik, Apulanta, Finland

Putins Ryssland av Anna Politkovskaja

Det här är en bok om Ryssland under 2000-talet. Politkovskaja skriver nutidshistoria genom starka personskildringar. Huvudingredienser är president Putin, armén, krigen i Tjetjenien, korruption och rättslöshet. Högintressant är såklart även skildringarna från gisslantagningarna på Dubrovkateatern och i Beslan.

Mest tänkvärt är skildringarna av hur det är att vara tjetjen i Ryssland idag - hur det är att vara lägt på hackordningen i ett samhälle där rättsstaten finns endast på papper, för dem som betalar bäst, och alla de vardagshjältar som försöker hålla på reglerna manövreras ut. Bland annat skildrar hon ett föräldramöte där en hatisk stämning piskas upp, en sjuårig tjetjensk pojke beskylls för det mesta och klasskamraternas föräldrar vill han skall sluta i skolan "så att våra barn inte lär sig fula saker av en eventuellt blivande terrorist". Det är inte på långt när det värsta övergrepp som skildras i boken, men en skrämmande bild. När redan små barn stämplas som fiender är vägen till katastrof inte lång.

En mycket läsvärd bok som på ett levande sätt skildrar ett samhälle där demokratin är i upplösningstillstånd.

Andra bloggar om: böcker, Anna Politkovskaja, Putins Ryssland