21 oktober 2006

Hitta rätt bland feministisk litteratur

Hanna har nu lanserat sin sida om feministisk litteratur, som jag har väntat! Surfa in på Feministbiblioteket, det är en superb resurs, dessutom lättnavigerad och snygg.

Andra bloggar om: ,

20 oktober 2006

Brev till utlandet av Eric Ericson

Brev till utlandet är uppföljaren till Brev till samhället. Idén är enkel men helt genial: Eric Ericson skriver märkliga brev till myndigheter och företag och publicerar dem och svaren han får. Brev till samhället blev uppmärksammad då en kommun på allvar nappade på hans förslag om att få anlägga ett indianreservat. Och det är här det underbara i böckerna ligger - många svar är artiga (eller mindre artiga) avböjanden, några mycket frågande... precis som man förväntar sig. Men så finns det de svar som egentligen blir mer bisarra än breven. Varför är en djurpark intresserad av att visa upp adelsfamiljens dvärg som börjat bli för gammal? Varför vill ett företag marknadsföra tobaksprodukter för djur? För att inte tala om den veterinärmedicinska fakulteten som var lite för ivriga att vilja kränga kött till en kebabfirma...

Ett gott skratt förlänger livet. Balanseras detta mot mitt intag av skräpmat och kaffe har de båda böckerna gett mig sisådär 3 månader längre att leva.

Andra bloggar om: , ,

ISBN: 9789189632493, ISBN: 9189632494

Rocky är kung!

Inte allt jag läser är böcker - jag har nyligen nästan överdoserat Rocky-seriealbum. Rocky är skapad av Martin Kellerman som beskriver konsekvenserna av sitt ritande av djurserie så här:

Jag vet att oskyldiga människors liv har slagits i spillror, att vänners förhållanden har spruckit och att vänskaps- och familjeband har brutits, men själv har jag det idag mycket bra ställt. Serien fungerade som en sorts terapi för mig, så jag känner mig lugn och tillfreds med tillvaron. Jag har dessutom en fin lägenhet, en jättestor teve med massor av kanaler, och en exklusiv bil som just nu byggs någonstans i världen. Men det är ett ensamt liv jag lever. Alla människor jag kommit i kontakt med de senaste åren har fått sina liv förstörda. Inga av mina vänner vill veta av mig, inga tjejer vill prata med mig. (Saxat härifrån.)


Det är Kellermans (själv)ironiska humor och det faktum att han låter det mesta han ser, hör, säger och upplever hamna i seriestripparna, som gör dem geniala och überroliga. Igenkänningsmomenten är märkligt nog många, trots att jag inte är en serietecknande hiphopsnubbe från Stockholm. Rocky kan du läsa här, eller få en dagsfärsk dos via DN.

Andra bloggar om: , ,

Inte en fluga förnär av Slavenka Drakulic

Inte en fluga förnär - Krigsförbrytare inför rätta tar upp krigsförbrytartribunalen i Haag och är skriven av Slavenka Drakulic. När hon i slutet av boken knyter ihop påsen konstaterar hon:

I Kroatien hörde man ofta sägas att Haagtribunalen inte bara ställer ett antal krigsförbrtyare inför rätta, utan också vårt "försvarskrig" och hela den kroatiska nationen. Med andra ord håller man ingen personligt ansvarig. Vi är fortfarande fångna i kollektivistiska föreställningar. Men skuld måste tillskrivas individer och det är just det tribunalen gör.

Det här sammanfattar egentligen hela boken och Drakulic syfte med den. Hon vill synliggöra några av dem som står och stått inför rätta för krigsförbrytelser under krigen på Balkan. Hon skildrar både kända och okända, personer högt uppe och lågt nere i hierarkin. Exempelvis får läsaren i olika kapitel följa inblandade i massakerna i Srebrenica - officeren som menar han inget såg, soldaten som var del av arkebuseringplutonen och tillslut Ratko Mladic som beordrade det hela.

Drakulic ställer tillslut frågan: Är krigsförbrytarna människor eller monster? Hennes slutsats är att det hade varit lätt och skönt om de var monster, men den sanna och mycket mer skrämmande insikten är att de är människor. Visst finns det monster bland dem, personer med allvarliga psykiska störningar, men för de flesta handlade de om en lång process som resulterade i fruktansvärda handlingar. "Det som slutligen är av avgörande betydelse när det gäller krigsförbrytare och skälen till att vi ska bemöda oss om att undersöka dem närmare, kan sammanfattas i en enda fråga: vad skulle jag ha gjort om jag var i deras ställe? Den obehagliga sanningen är att det inte finns något givet svar.", avslutar Drakulic.

Slavenka Draculics styrka är tyvärr analys snarare än personporträtt. Jag skriver tyvärr eftersom boken som sagt består av ett antal personporträtt. Den lyfter när hon analyserar och sätter in personerna i större sammanhang, mellan detta haltar den betydligt. Jag köpte skriften främst för att läsa om Biljana Plavsic, den enda av de dömda som är kvinna. En av mina käpphästar är skrivande och tyckande kring kvinnor som begått brott och det faktum att vi har så svårt att komma ifrån särartstänkande kring att kvinnor per definition skulle vara godare än män. Drakulic balanserar på den här linjen men det stora tyvärret är att hon i skildringen av Plavsic samt i porträttet av Mira Markovic (Slobodan Milosevic fru) fokuserar mycket på detaljer som klädsel och kvinnlighet.

Men trots sina skönhetsfel är boken helt klart läsvärd. Det är ett viktigt ämne och Drakulic är en av de bästa skildrarna av klimatet som ledde fram till eländet på Balkan under 90-talet. Ni som är mer bekanta med alla de skildringar och den rapportering som spyddes ut vet hur exotiserande de är. Drakulic är mycket bra på att visa hur det inte var skeenden som kom från ingenstans eller att det på något sätt skulle handla om ett barbariskt och annorlunda Balkan. Hon beskriver istället ingående det hantverk som ligger bakom nationalismens återtåg och de mekanismer som blev ödesdigra. Förvisso gör hon det bättre i andra böcker, men Inte en fluga förnär är inget dåligt köp. Det avslutande kapitlet om livet i häktet för dem som väntar på rättegång och dom var verkligen förvånande och motiverar i sig de småslantar en pocketupplaga kostar!

Andra bloggar om: , , , ,

ISBN: 9789172637702, ISBN: 9172637706

07 oktober 2006

Ännu en Anna mördad

Ryska journalisten Anna Politkovskaja har hittats mördad. En viktig röst har tystats.

06 oktober 2006

Mina regeringskommentarer

Skippar djupsinniga analyser, men kan ändå inte hålla mig från att göra några små kommentarer kring den nya regeringen:

* Det är minst sagt skrämmande och mycket talande att så många ställer sig frågande till Anders Borg p.g.a. bristande "politisk erfarenhet". När blev det fel att placera någon med enorm ekonomisk kompetens som finansminister?

* Utrikespolitiken! Ja! Freivalds-Ringholm vs Bildt-Malmström. Det lönar sig att rösta blått... Cecilia Malmström är för övrigt en av de duktigaste politikerna i det här landet som dessutom har förmågan att uttrycka sig både förståeligt och inspirerande.

* Jag tycker det är betryggande att få en idrottsminister som blir förvånad av att faktiskt råka vara idrottsminister. Vi behöver inte fler gubbar som åker omkring i regeringsplan för att kolla matcher. Undrar mest varför vi skall ha en idrottsminister överhuvudtaget - tycker det är lämpligare med en föreningsminister, speciellt som regeringsförklaringen poängterade det civila samhället.

* Den för var dag allt bittrare Göran Persson sågar "enpartiregeringen" och menar att budgetförhandlingarna kommer bli dyra och svåra. Det var alltså bättre med en verklig enpartiregering + stödpartier utan ministerposter. Och på tal om dyra svåra budgetförhandlingar... friår någon? Sossepamp - sten - glashus.

Andra bloggar om: ,

03 oktober 2006

Feministiskt sci fi och fantasy karneval på nätet

En outstanding bloggpost som länkar till en massa intressant som skrivits på nätet kring feministisk sci fi och fantasy!

Andra bloggar om: , ,

02 oktober 2006

Lego Star Wars II och könsroller



Jag är jäkligt irriterad över bilden till nya Lego Star Wars (snodd härifrån). Det är ett barnspel. Det är legofigurer. Varför måste man följa spelgenrens mossiga könsroller på asken?! Jag vet att det är bitterkärringvarning på mig nu, men kolla på bilden! Han Solo och Luke poserar aktivt, de slåss. Men Prinsessan Leia legofiguren visar upp låret, pushar fram de påmålade brösten och har vapnet hängande som någon jäkla acessoar. Varför?

Jag reagerar väl mest för att jag från början är irriterad över att varenda kvinnlig figur i olika spel måste ha minimala klädersplagg och enorma bröst. Hur skall jag som spelande tjej förhålla mig till det? Sur och bitter blir jag när man med allt våld skall göra en legofigur kvinnlig. Ja, rita bröst på och fixa kanelbullefrisyr. No problem. Men varför våpa till och överdriva?! Prinsessan Leia är den förbannade ledaren för hela upproret, inte en legopinuppa!

Ja, jag är nördig. Har du inte märkt det förrän nu?

Andra bloggar om: , , , ,